hannaholmberg.se

Album fiske

Vittja langnen 25 november

Naturligtvis har det hunnit bli ett antal centimeter is i langenbrunnen under veckan. H�nna vack Albin upp isn me isbilln. Sorry, men det �r grymt sv�rt att skriva om s�nt h�r utan dialekt.

Isflaket trycks ner under isen.

Brunnet reng�rs p� iss�rja.

N�tet lyfts upp vid f�rsta h�let, lossas fr�n stakan och knyts fast i racklinans ena �nde.

Racklinan dras ut l�ngs isen.

Vid h�l tv� vittjar man in n�tet till h�l ett och h�l tre. N�r n�tet �r f�rdigvittjat dras det tillbaka med hj�lp av racklinan i h�l ett. Linan flyttas till h�l tre. P� bilden f�r vi en sik.

Det blir kallt om h�nderna �ven om det bara �r 6 minusgrader.

Siken tar vi ibland reda p� som hundmat eftersom den �r s� mager att den knappt g�r att �ta�ja g�r och g�r�men n�r man har m�jlighet att v�lja.

Gira tyckte att sik var roliga leksaker.

Vi hinner knappt b�rja f� fisk s� kommer korpen.

Efter tre sikar kom en ganska stor g�dda. Det �r alltid b�st att beh�lla vantarna p� n�r man lossar p� g�ddan. De vassa benen sk�r h�l p� fingrarna och giftet g�r s� att blodet inte koagulerar. S�ren brukar g�ra ont en l�ngre tid.

Gira tyckte att g�ddan var sp�nnande, men lite f�r stor f�r att sl�pa p�.

Det �r alltid lika besv�rligt att trassla ut n�tet efter en g�dda.

Lite nu och d� kan vi ta reda p� en g�dda och g�ra fiskf�rs. Gira tyckte inte om nyf�ngad g�dda men en g�ddskalle som korpen l�mnat kvar var smaskens.

Sedan kom den vi l�ngtat efter och anledningen till varf�r vi �verhuvudtaget har ute n�ten under isen, den riktigt stora och feta �ringen. Gissa hur mycket den v�gde?

4,6 kg

Efter en vecka har vi f�tt fyra �ringar med en totalvikt p� 13,2 kg.

Samtidigt som vi bygger upp vinterns f�rr�d av �ringfil�er s� jagar vi �ven den perfekta julb�rtingen som skall pryda julbordet. Julb�rtingen �r en fet och fast �ring p� knappt tv� kilo. Fisk �r bra mat. Den h�rs ju ska inneh�lla smartolja.

Oj vad mycket fisk jag har �tit i mina dar ;-)

Langnen

S�ndagen 19 november var isen p� Storvindeln s� pass stadig (8 cm) att isn�ten kunde l�ggas ut.

F�rst vackar man upp ett h�l i isen med en isbill, ca 1x1 meter.

Isflaket skickas enklast under isen och resterande iss�rja tas upp med spade.

Vi s�tter ut fyra n�t som �r ca 30 meter l�nga och 20 fot djupa. F�r att kunna s�tta ut s� m�nga n�t beh�vs fem h�l, d�r andra och fj�rde h�let �r st�rre eftersom de �r vittjarh�len.

F�r att senare kunna dra ut n�ten under isen anv�nds en isbj�rn. Denna �r gjord av tr� och flyter under isen.

P� bilden ligger isbj�rnen upp och ned. En racklina knyts fast i metallarmen och tr�s genom �glan l�ngst bak. Mitt p� metallarmen sitter en tr�arm med kork som g�r upp i en sk�ra p� isbj�rnen. L�ngst ut p� tr�armen sitter en spik. N�r man drar i linan tar spiken tag i isen, tr�armen skjuts bak�t och isbj�rnen dras fram.

H�r �r isbj�rnen skickad under isen i riktning mot n�sta h�l. Albin drar st�tvis i linan s� att isbj�rnen g�r fram�t.

H�r kommer isbj�rnen fram. Nu finns en lina under isen, mellan h�len, i vilken n�tet kan knytas fast.

Innan n�tet kan dras ut b�r man m�ta djupet. Detta g�rs vid varje h�l f�r att kunna veta p� vilket djup n�tet skall sitta och avst�ndet mellan h�len. Faller djupet f�r mycket blir n�tet f�r str�ckt och d� m�ste avst�ndet mellan h�len minskas. �r djupskillnaden fem meter minskas avst�ndet mellan h�len med fem meter.

P� det st�lle vi brukar s�tta ut n�ten eller langnen som vi s�ger, varierar djupet mellan 6 och 18 meter. Vid varje h�l sitter n�tet fast p� en langenstaka. Det �r en tr�k�pp med en klyka. N�r man m�tt djupet drar man ifr�n 20 fot (6 meter) s� att linan som f�sts mellan stakan och n�tet anpassas efter djupet.

P� bilden syns langenstakan till tredje h�let. Den �versta linan �r racklinan som skall dra ut n�tet. I de tv� nedre knyts ett n�t �t vardera h�ll.

L�ngst ner p� stakan har vi sparat n�gra korta kvistar f�r att inte linan ska glida av.

Gira tyckte ocks� det var kul att hj�lpa till. H�r kommer hon snyggt apporterandes med racklinan.

Ibland var hon dock inte till n�gon st�rre hj�lp. H�r springer hon iv�g med lagnenstakan

Full huggning!

Dags att l�gga ut n�tet. Kalle kontrollerar att det inte �r trassel p� n�tet.

N�tet sl�pps ned i h�let.

N�tet knyts fast i racklinan.

Albin drar ut n�tet i racklinans andra �nde. Kalle kontrollerar att n�tet f�rs ut utan trassel.

N�r n�tet �r utdraget knyts det fast i stakan vid varje h�l.

Langenstakan st�r upp med hj�lp av en tv�rsl� under klykan. Stakan anv�nds f�r att f� ned linorna i vattnet s� de inte fryser fast i isen och s� man hittar langenh�len. Det kan komma mycket sn� mellan g�ngerna man vittjar. Eftersom n�ten sitter ute till mitten p� januari hinner isen bli metertjock. Man vill inte vacka mer is �n n�dv�ndigt.

T�nkte jag skulle visa hur man fil�ar abborre.

De varma somrarna har varit gynsamma f�r abborren. Den har vuxit till sig rej�lt i v�ra byavatten.

H�r �r Svenne, Albin, Frans och Kalle i en gammal tj�rad tr�b�t. De kastar med spinnare efter abborre p� L�ktatr�sket.

H�r st�r tre glada fil�specialister.

Ta ett stadigt grepp runt fiskens huvud. Sk�r bakom g�larna och den fr�mre fenan (snittet syns p� bilden) �nda ner till rygg- och sidobenen.

Forts�tt med ett snitt p� sidan om ryggfenan

V�nd upp fisken i siml�ge och sk�r l�ngs ryggbenen ner mot ryggraden. Sk�r av stickbenen och f�lj d�refter sidobenens kant ner mot magen.

N�r du v�l f�tt b�rjan, p� r�tt sida rygg- och sidoben, �r det bara att dra kniven bak�t l�ngs ryggraden. Se till att pressa ner kniven mot ryggraden s� att det inte blir kvar f�r mycket fiskk�tt p� benen. Sk�r inte �nda bak utan l�t skinnet sitta kvar mot stj�rtfenan.

H�r ser du hur fil�n sitter kvar mot stj�rtfenan.

Vik ut fil�n med skinnet ner�t och sk�r bort skinnet fr�n stj�rtfenan och fram�t.

Sk�r slutligen loss fil�n. Det som �terst�r och som inte syns p� bild �r att sk�ra bort stickbenen. Dessa k�nner du med fingret om du stryker mitt p� fil�ns bredaste halva. Sk�r bort stickbenen genom att g�ra byxben p� fil�n d�r den smalaste delen �r byxans midja. Den f�rdiga fil�byxan f�r allts� en smal midja och breda byxben.

Godast �r det men panerade abborrfil�er kryddad med salt och citronpeppar stekta i mycket sm�r. MUMS!

Fiske med n�t i v�rflod efter lekande g�dda 18 maj 2007

G�ddan leker tidigt p� v�ren i grunda vikar, g�rna �versv�mmade f�lt och �krar, d�r solen tidigt v�rmer upp vattnet.

Vi fiskar g�ddan bara f�r fiskev�rdens skull.

G�ddn�ten f�sts mot land vid en k�pp som man stampar fast. Sedan ror man ut n�ten, g�rna �ver en vik s� man st�nger av g�ddans f�rd in mot land.

Tv� n�t f�sts ihop med en plaststicka

Efter detta ror man runt viken innan f�r n�ten och plaskar med �rorna f�r att skr�mma ut de g�ddor som redan g�tt in.

Har man tur kan man f� se hur de g�r p� n�ten

Japp... h�r �r det en som g�tt p�.

D� �r det dags att vitja n�ten. Vi vitjar varje kv�ll.

G�ddan kan vara ganska sv�r att f� loss och fler �n en g�ng g�r man illa sig p� t�nderna.

Ibland har det varit storm och man har mer pinnar �n g�dda i n�ten. Det �r roligt att reda ut... eller inte...

En lyckad kv�ll med 11 g�ddor och tv� n�jda fiskare.

G�ddfiske med n�t vid landvak 5 maj 2007

Redan n�r landvaken �r runt en halv meter �r det dags att l�gga ut n�ten. G�ddbest�ndet i Storvindeln har �kat markant p� bekostnad av �delfisken. Ju mer g�dda man kan ta upp detso b�ttre. G�ddan g�r vid iskanten och �r l�ttare att f� n�r det �r tr�ngt mellan is och botten. N�r vaken blivit s� stor som p� bilden �r det dags att ta upp n�ten. Hur m�nga dagar man ka ha ute n�ten bero p� sn�sm�ltningen och hur snabbt landvaken vidgas.

F�r att l�gga ut g�ddn�t i landvak anv�nder vi oss av en rackst�ng som �r 30 �r gammal. Den �r 15 meter l�ng, en halv n�tl�ngd, och �r gjord av l�nga och smala granar. Den �r platt p� undersidan och skarvad s� att den inte hugger fast i underlaget. Rackst�ngen l�ggs lodr�tt mot strandlinjen.

P� ena �nden ha man gjort en sk�ra d�r man l�gger fast �glan som finns b�rjan p� n�tet.

Genom att hela tiden h�lla n�tet str�ckt sitter �glan kvar p� rackst�ngen

N�tet f�rs ut under iskanten. N�r rackst�ngen �r slut st�ter man till med st�ngen s� att �glan lossnar fr�n rackst�ngens b�rjan. H�r �r det viktigt att man drar tillbaka st�ngen s� att inte n�tet fastnar och f�ljer med in igen. D� f�r man br�ja om.